Maj 2012 – Potatis med lila monstergroddar

Andra helgen i maj känns det fortfarande som våren går på halvfart: det är halvsoligt och lite halvvarmt. Som skönt är får vi upp värmen inne i huset utan problem.Vårt ljusa fina sommarhus!

Den här helgen kommer potatisarna äntligen i jorden. Groddarna är grönlila och ser ut som små monsterhus.Fyra fåror med fem potatisar vardera i stora landet blir totalt 20 potatisar i jorden vilket betyder att det blir många fint grodda potatisar över. Så vi gräver ett land till, i slänten mellan grönsakslandet och ner mot baksidan av huset. Vi har besök av mina föräldrar den här helgen och jag, mamma, Anders och Alvar hjälps alla åt att få det sista landet i ordning. Tre generationer som gräver och sätter potatis tillsammans. Det ska bli så spännande att se hur det går med våra allra första potatisodlingar.

Så bestämmer jag mig för att så Alvars utvalda ringblommefrön i den sista lilla rutan i landet. Det kommer bli ett vackert avbrott mot allt det gröna. Och vi har utrymme kvar för att plantera fler kryddor, direkt från kruka, så snart det blir lite varmare.

Tomatplantorna får nya större krukor.Vi ser att ett par blommor redan fallit till förmån för små små gröna tomater. En månad till, tills mitten på juni, bör de bo inomhus enligt plantskolan, innan de får flytta ut på heltid. När jag står på baksidan av huset och planterar kommer jag på det: jag ska bygga ett planteringsbord på den lilla uteplatsen här. Då behöver vare sig jag eller mina krukor och jordsäckar stå i det fuktiga utrymmet i skuggan under stora terrassen .

Inomhus spacklar vi trälådorna som Anders byggde i höstas över skarven i taket mellan den äldsta delen och 80-talstillbygget. Om allt går som det ska kan vi slipa och måla nästa helg. Ännu en liten milstolpe mot att få huset helt färdigt!

Maj 2012 – Valborg välkomnar våren

Den 29 april är vi tillbaka på ön. Två fyrtioårsfiranden och en veckas vattkoppor har gjort så att vi blivit kvar i stan. Men det har nog varit lika bra för det kalla vädret har fortsatt. Nu har det äntligen vänt. Vi kommer ut till lunch dagen före Valborgsmässoafton och tillbringar nästan tre dagar med att göra i ordning på tomten och att äntligen få suga i oss av den välbehövliga vårsolen.

Alvar och jag planterar squashfrön i kruka och luktärtsfrön i en liten låda (vi vågar inte annat efter att han läst tio måsten för att lyckas med luktärter i senaste numret av Allt om Trädgård). Dagen innan besökte vi Rosendals trädgård och köpte två fina tomatplantor, en gräslöksplanta och en praktfull rosmarin. De soliga dagarna på ön får tomatplantorna sola sig i lä på altanen. På natten får de fortfarande bo inomhus i drinkverandan.

Gräslök och Rosmarin planterar vi direkt i landet där de får samsas med Timjan, Oregano, Citronmeliss och Mynta som alla klarat vintern bra och nu börjat skjuta fart. På Rödbetsfröpåsen står det att de kan planteras på friland från och med maj så 1 maj sätter jag två rader längs med salladen. Sedan sist har salladen grott och börjar titta upp ur marken. Rädisorna likaså och man kan ana de första ärtskotten. Dillen låter dock vänta på sig. Rabarbern har nu blivit en hel mörkröd planta.

Men vi glömde kvar den fint grodda potatisen i sina ägglådor inne i stan. Det känns inte som någon stor sak då Valborgs/förstamaj helgen är en måndag-tisdag i år och vi hoppas och tror att vi är tillbaka ute på landet redan på fredag. Lördag morgon ska potatisen få komma direkt ner i jorden!

Vi börjar ta upp en tredje land brevid de två första. Planen är att squashen ska få växa här i egen majestät.

Sen återstår det en liten ruta i det första landet. Jag funderar och funderar på vad som kan passa här. Sen ber jag vännerna om råd. Kanske får det bli en kålrabbi på prov?

.

.

.

.

Under helgen släpar vi bort det sista äppelriset från den stora gräsmattan. Eller om sanningen ska fram, Anders släpar bort större delen av riset. Det blir en stor hög inne i den lilla ”skogen”, allt för att spara gräsmattan. Vi strör gödning och vattnar igenom hela stora gräsmattan.Och så kompletteringssår vi nytt gräs i slänten och på plätten nedanför stora altanen. Nu ska kirskålen få ge sig till slut! Sen klipper vi ner det sista höga gräset i slänten längst bort, som fått stå orört våra tre första somrar i huset. När vi står nere vid vägen ser vi nu den stora gräsplanen och slänten som en jämn helhet. I alla fall om vi tänker oss friskt grönt gräs det nu är gul snagg eller jordiga fläckar med gräsfrön.

Står vi istället på den lilla altanen och tittar ut mot vägen ser vi de hårt beskurna äppelträden. På något sätt ser det friskare ut än de enorma armarna som förut sträckte sig mot himlen. Vi håller tummarna att vi får se gröna äppelträd i år också.

April 2012 – Våren som försvann

Långfredag kommer med blåst och kyla. Påskafton likaså. Men på påskdagen bestämmer vi oss för att trotsa våren som försvann och åka ut till Blidö. Och vi ångrar oss inte. Tack vare att vi kommer ut redan på förmiddagen får vi upp värmen i huset till det är dags att gå och lägga sig på kvällen. På dagen håller vi ångan uppe med att städa inne och röja ute och belönar oss själva med en lunch på värdshuset. (Till vår sorg har skeppskrogen Vildand sjunkit till botten under hösten och vi har berövats på vårt favoritsommarhäng dit vi brukade promenera för en burgare och ett glas rött i kvällssolen.) Anders lyckas få igång både pumpen och vattenreningen utan alltför mycket stök eller svordomar. Jag lovar mig själv att nästa år: då ska jag följa med och lära mig också hur man gör!

Jag gräver igenom stora delar av den försummade komposthögen och Anders gräver igenom både de nya landen. Vi fyller på sex nya säckar jord (tre planteringsjord, tre grönsaksjord). Det känns lätt obegripligt vart all jorden tar vägen. Det är som den sugs ner och in mot jordens inre. Inte undra på att marken var så hårt packad när vi började gräva! När solen kommer fram glittrar rabarberknopparna som rödrosa rubiner i grönsakslandet.

Sen är det äntligen dags att börja plantera! Jag läser på alla påsar och tar fram de som säger: ”Sådd – tidig, så snart jorden går att bruka” och lägger resten åt sidan. Det betyder att jag får så Sockerärtor, Morötter, Rädisor, Rödlök, Dill, Ruccola, Isbergssallad och Romansallad – precis i den ordningen.

April 2012 – Potatisar i fönstret väntar på våren

I vårt köksfönster i stan ligger sättpotatisarna och väntar på våren. De ska ner i jorden först när den är sju grader. Jag undrar om jag måste köpa en termometer för att veta när det är dags? Så länge får de ligga och gro. Snart visar det sig att groddarna blir alldeles lila!

Mars 2012 – Snö och snödroppar

Det är fortfarande en vecka kvar till påsk men då de senaste veckorna varit varma med temperaturer på över 10 grader tänkte vi chansa och åka ut till huset redan den här helgen. När vi vaknade i morse möttes vi dock av blöt yrsnö i hela luften och en plusgrad på termometern. Inte helt avskräckte bestämde vi oss ändå för att packa bilen full med varma kläder och vinterns shopping till huset (däribland allt från nya ljusblå, emaljerade muggar med kanna från Prag och en ny grönsakskorg i gammal stil från butiken runt hörnet i kvarteret i stan  till en ny matta till drinkrummet från IKEA) och trotsa yrsnön. För att slippa laga lunch i det ouppvärmda huset stannar vi till på McDonalds och tar en hamburgare. Anders biter av en tugga och passar på att kolla in väderleksrapporten i mobilen. Dessvärre lovar nätterna den kommande vecka bjuda på temperaturer mellan -2 och -4 grader. Varje natt från idag till långfredagen. Vi överlägger och eftersom vi minns förrförra vinterns sönderfrusna vattenpump enas vi om att det inte är en bra idé att sätta på vattnet i huset trots allt.  Men vi åker ut till huset på ön för att titta till det och för att tömma bilen på alla kläder och saker.

Det ligger ett tunt vit täcke över gräsmattorna och här och där sticker en snödroppe upp. Det syns väl att de senaste två veckorna varit varma: vårgröna tussar syns runt om landen och syrenerna har redan stora gröna knoppar. Jag hoppas innerlighet att det inte ska bli så kalt att gröna små blad och knoppar fryser i veckan som kommer.

Annars verkar allt vara precis som det ska i huset och på tomten. Jag är glad att våra ansträngningar att försöka stänga ute mössen i år har gett resultat: inte ett spår syns i hela huset av vare sig möss eller halvätet fluff från stoppade kuddar och mjuka djur (som vi hittade runt om i huset förra våren). För ett par veckor sen kom jag till skott och kontaktade Furusunds Handelsträdgård för hjälp med att beskära våra äppelträd (det är totalt åtta stycken ser jag nu efter att ha räknat dem). Vi har inte rört träden under våra tre år och gissningsvis har de stått minst lika länge innan.

När vi kommer fram till tomten nu ser vi våra välansade trän. De ser ut som nyrakade pudlar med bara några få grenar kvar kvar. Den stora gräsmattan däremot är alldeles full av ris och ved. Anders suckar över jobbet som kvarstår i äppelträdsbeskärarnas spår. Han har en hemlig passion för att elda ris, men såga ved slipper han helst. Speciellt som vi inte har någon motorsåg. Själv hoppas jag varmt och innerligt att de som beskurit träden vet vad de gör. Men innerst inne så tror jag nog att de gör det. Det ska bli intressant att se om vi får någon frukt över huvudtaget i höst.

På vägen ut ur stan stannade vi och köpte på oss mer jord för att förbättra de nybrutna landen. Jag plockar också med mig en hink gräsgödning eftersom jag läst att det är bästa sättet att ta itu ned mossan. Och så köper jag 3 kg sättpotatis av sorten Timo som ska vara en tidig sort, älskad av finnarna. Om den klarar sig i Finland ska den väl klara sig på vår Roslagsö, tänker jag. 3 kg räcker enligt expediten till 9 löpmeter. Så mycket potatis har jag inte riktigt plats med men tänker att det är väl bättre med några fler än några för få!

Medan snön fortsätter att virvla ner blöt och kladdig sätter vi oss i bilen igen. Alvar protesterar högljutt och vill inte alls lämna sitt Blidö-paradis. Det kliar i mina fingrar att direkt börja gräva och göra i ordning landen och det känns som att Anders inget hellre vill än att tända en brasa i öppna spisen. Men det är kallt och kallare ska det bli så vi stålsätter oss och åker in till stan. På väg in till stan hoppas jag intensivt att vi får chans att komma tillbaka för övernattning redan till påsk!

Mars 2012 – Planerar för vårsådden

Vi avslutade säsongen 2011 med att gräva upp ett helt nytt land på baksidan av huset, på det lilla gräsmattan mellan stora huset och den gröna friggeboden. Nu har vi två land att odla grönsaker och kryddor på som båda är ungefär 1*2,5 m. Det nya landet vanns i hård kamp mot segt gräs och hård jord. Vi försökte djupgräva landet och lyckades med förenade krafter: jag själv, Anders med hjälp från Jocke ta oss ungefär ett spadtag i marken. Sen har vi fyllt på med planteringsjord och gödsel från plantskolan och kompost. Det blev en extra bonus att få ordning på stora delar av den stora komposthögen under granarna. Den har fått ”växa” villt när vi haft fokus på annat i huset och trädgården. Nu kan vi börja om med en mer strukturerad kompostering av trädgårdsavfall. Sist bäddade vi om både de nya och de gamla landet med allt organiskt täckmaterial vi kunde hitta: mestadels gräsklipp och löv.

Jag ser så mycket framemot att få komma ut till ön och se hur våra land mår och framförallt få börja peta ner frön i jorden och se hur det går!

Förra årets odlingförsök bestod av:

ÖRTER

Timjan, cintronmeliss (en planta från Mattias och co som tog sig rejält under sommaren), mynta (precis som plantan i stan är det ingen hejd på hur den växer på både höjd och bredd. Jag drar och drar och tuktar den). Oreganon växte också fint liksom en rosmarintuva från plantskolan (den fick till sist följa med in till stan och krukväxt i köksfönstret där den förstås inte trivdes alls lika bra). Av någon anledning så tog sig den delade gräslöksplantan jag tog med ut från stan sig aldrig så det blir ett nytt försök i år. Däremot gick det utmärkt att sätta ner en skördad koriander, inköp på ICA för matlagning. Den gav oss sen flera skördar till mer matlagning under sensommaren.

Örtagården juli 2011

SALLAD

Romansallad och isbergssallad (som vi fick smaka som gallringsskörd men som djuren (kaniner eller rådjur?) sen knipsade av en vecka då vi var borta) och ruccola som räckte så gott som hela sommaren

GRÖNSAKER/ROTFRUKTER

Gjorde ett första försök med morötter och purjolök. Dessvärre var jag för optimistisk med löken och satte frön som kom i jorden alldeles för sent vilket gjorde att de var små och smala som salladslökar när det var dags att dra upp dem och bomma igen huset. Nu har jag lärt mig att i år får det bli färdiga plantor från plantskolan. Morötterna blev aldrig full storlek men vi försåg oss med små söta morötter som dippförrätt hela sommaren och en bit in på hösten. Rädisorna fungerade som bäst och kom snabbt och blev stora och goda. Lärdomen här är dock att inte så alla på en gång för innan vi tagit oss igenom skörden var de för stora och rätt träiga. Dill kunde vi också skörda i drivor.

Och så min rabarber förstås: jag planterade den första midsommarafton i huset och nu börjar den ta sig rejält efter att ha fått en ny plats i solen i stället för i skuggan nere vid bärbuskarna. Alvar har ett eget litet smultronland precis intill. Tyvärr var vi bortresta för den bästa skörden så i år får vi hålla oss hemma i huset.

För 2012 har Alvar och jag gjort en första utflykt till plantagen och köpt på oss följande frön:

• Morötter
• Rädisor
• Rödbeta
• Squash
• Ruccolasallad
• Romansallad
• Isbergssallad
• Sockerärter
• Dill

Sen tyckte Alvar att vi behöver mer blommor så vi kompletterade med

• Ringblommor
• Luktärter
• Mariaklockor

Med nya fina land är ambitionerna stora och både jag och Alvar ser mycket framemot att få börja gräva och plantera i våra land. Alvars intresse späds på med att han fått en alldeles egen, riktigt skottkärra i barnstorlek, i stället för den lilla i plast han haft tidigare. På vår inköpslista står:

• Potatis
• Tomatplantor
• Salladslök
• Slätbladig persilja
• Dragon
• Koriander

Juli 2011 – Tredje sommaren: fjärilar i gästhuset

Det är vår tredje sommar på Blidö och redan en god bit in i juli månad. I år öppnade vi huset 8 april vilket är precis samma datum som första våren, för två år sen. Sen dess har vi varit ute på ön så gott som varje helg under våren och försommaren. Både då och i fjol bommade vi igen i början på oktober. Vi har alltså ett ”halvårshus” och varvar med helgerna i stan under vinterhalvåret.

Alvar har hunnit bli två och halvt och växer i takt med att vårt renoveringsprojekt går framåt. Jag inser att han inte kommer känna till en tid innan vi hade vårt hus och är glad att vi kan ge honom ett hus och stor trädgård att upptäcka och utforska.

Vi började våren med att göra ett ryck i gästhuset. Förra sommaren kom vi en god bit på väg med det större rummet med dubbelsängen. Nu är det barnrummets tur. Vi arbetar fort nu. Jag har försökt göra ett överslag i huvudet av hur många liter färg och spackel som gått åt så här långt men tappar räkningen. Vi har lagt våra händer (med lite professionell hjälp) på så gott som varenda kvadratcentimeter i stora huset och fått lite rutin i grundarbetet. Och så ger vi oss slack och ställer inte samma krav på det minsta rummet i lilla huset.

Vi tejpar och spacklar mellan skivorna i taket och ger det ett par strykningar. Bredspacklar väggarna och målar dem vita. Slipar, målar spacklar fönster och dörrfoder. Jag har hittat ett paket med fjärilar utskurna i tapet som jag köpt för många år sen men aldrig använt. Färgerna går i ljuslila, mörklila, rosa, blått och grönt och passar precis för en vägg i ett barnsommarrum. Fjärilarna som flyger över väggen, mot fönstret, täcker också över hål och andra mindre skavanker som spacklet missade. Det blir sommarfint!

Fjärilar i gästhuset

Innan vi målar golven är det köksskåpen i det lilla pentryts tur. Slipning, mer spackling och så tre lager vitt. Vi har hållit oss strikt till Stockholmsvitt där det funnits och annars antikvitt för alla snickerier och möbler. Det är inga standardiserade kulör mellan olika leverantörer och nu stöter vi för första gången på problem: färgen från YYYY är mycket gulare än någon vi provat tidigare och andra och tredje styrkningen gör köksskåpen vitgula. Jag svär högt men inser sen att om det skulle hända är det bra att det är här: det är en liten avskiljd del av hela projektet och den gulare nyansen går faktiskt bra mot de randiga tapeterna. (Vi har sen dess hittat tillbaka till rätt kulör: bland annat Antikvit 502 från Beckers ser ut som den ska. Jag har lovat mig själv att notera den formella färgkoden för framtida köp.)

Pentry i gästhuset

Golven får precis som trägolven i smårummen i stora huset en gråvit ton. Vi väljer en vattenbaserad färg som känns enklare att jobba med och gör ingen större affär av att slipa golven (Anders tar bort de värsta ojämnheterna med en handslipmaskin). Efter tre styrkningar känns det enkelt men fräscht. Kanske blir det ett sista lager i entrén mot slutet av sommaren.

Nu är det i princip bara golvlisterna som behöver bytas så är vårt gästhus klart invändigt!